Vilka tillstånd krävs egentligen för en trapphusrenovering?

Det börjar inte med penseln – det börjar med pappersarbetet

Du har bestämt dig. Trapphuset ser ut som något från 1970-talet – och inte på det charmiga sättet. Färgen flagnar, ledstängerna gungar och belysningen ger hela uppgången en stämning som mest påminner om en källarkorridor. Dags att renovera. Men vänta. Innan du ens tänker på kulörer och materialval finns det en betydligt tråkigare men helt avgörande fråga att ta itu med: vilka tillstånd behöver du?

Om du planerar en omfattande trapphusrenovering i Göteborg är det viktigt att ta reda på vilka tillstånd som krävs innan arbetet påbörjas. Att hoppa över det steget kan bli dyrt. Riktigt dyrt. Vi pratar böter, stoppade byggen och i värsta fall krav på att återställa allt du redan gjort.

Bygglov – behövs det verkligen för ett trapphus?

Kort svar: det beror på. Långt svar: det beror på vad du tänker göra och i vilken typ av byggnad trapphuset sitter.

En ren kosmetisk uppfräschning – ommålning, nya lampor, slipade trappsteg – kräver normalt inget bygglov. Men så fort du börjar ändra planlösningen, tar bort eller flyttar väggar, ändrar trapplopp eller gör ingrepp i bärande konstruktioner, då hamnar du i bygglovsterritorium. Och i Göteborg, precis som i resten av Sverige, är det kommunens stadsbyggnadskontor som avgör.

Men vet du vad som fångar folk på sängen? Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Göteborg har gott om jugendpärlor och landshövdingehus där trapphuset i sig kan vara skyddat. Där räcker det ibland med att du vill byta ut originaldetaljer – ett dörrhandtag, en smidesgrind – för att du ska behöva söka lov. Stadsbyggnadskontoret i Göteborg har en antikvarie som kan ge besked. Ring dem tidigt i processen. Seriöst. Gör det.

Anmälningsplikt – den dolda fällan

Även om du slipper bygglov kan du ändå behöva göra en bygganmälan. Det här är den fälla som många bostadsrättsföreningar trampar rakt i.

Enligt plan- och bygglagen krävs anmälan för åtgärder som påverkar brandskyddet, ventilationen eller bärande konstruktioner. Och trapphus råkar vara centrala för alla tre. Tänk efter: trapphuset är utrymningsvägen. Det är ryggraden i byggnadens brandskydd. Byter du dörrar? Ändrar du ytskikt? Monterar du ner en vägg som visar sig vara bärande? Allt det kräver anmälan, och du får inte påbörja arbetet förrän du har fått ett startbesked från kommunen.

Processen tar vanligtvis tre till fyra veckor, ibland längre. Och under den tiden behöver du ofta presentera tekniska handlingar – konstruktionsritningar, brandskyddsbeskrivningar, ibland en kontrollansvarig. Ja, det kostar pengar. Men alternativet – att bli stoppad mitt i renoveringen – kostar mer.

Brandskyddskrav som styr mer än du tror

Här blir det riktigt intressant. Eller rättare sagt, här blir det riktigt krångligt.

Trapphuset är en utrymningsväg. Punkt. Det innebär att Boverkets byggregler, BBR, ställer hårda krav på material, ytskikt och utformning. Du kan inte bara välja den snyggaste tapeten eller det billigaste golvet. Ytskikten i utrymningsvägar måste uppfylla specifika brandklasser. Väggar ska normalt ha ytskiktklass B-s1,d0 och tak klass B-s1,d0 eller bättre.

Faktum är att en renovering som försämrar brandskyddet kan leda till att räddningstjänsten lägger ett föreläggande på fastigheten. Och det är inget man vill ha hängande över sig som styrelseledamot i en bostadsrättsförening. Så prata med en brandkonsult. Det är en investering, inte en kostnad.

Tillgänglighetskrav och hissen ingen tänkte på

En sak som ofta glöms bort: tillgänglighetskraven. Vid större renoveringar kan kommunen ställa krav på att trapphuset anpassas för personer med funktionsnedsättning. Det kan handla om kontrastmarkeringar på trappsteg, taktila ledstråk eller till och med krav på hissinstallation om byggnaden saknar det.

Nu ska sägas att kraven varierar beroende på renoveringens omfattning och byggnadens ålder. Men principen är enkel – om du ändå öppnar upp och renoverar kan kommunen passa på att kräva förbättringar. Det är inte orimligt, men det kan påverka budgeten rejält. Särskilt hissfrågan. En hissinstallation i ett äldre trapphus i Göteborg kan kosta allt från 800 000 till flera miljoner kronor. Det är bra att veta innan man sätter igång.

Bostadsrättsföreningens egna regler

Utöver det kommunala regelverket finns föreningens egna stadgar. En omfattande trapphusrenovering kräver nästan alltid ett stämmobeslut. Styrelsen kan inte bara bestämma på egen hand att lägga två miljoner på nya trapphus – det behöver förankras hos medlemmarna.

Och glöm inte grannsämjan. Buller, damm, avstängda trapphus under veckor. Folk ska kunna ta sig in och ut ur sina lägenheter. Det kräver planering, kommunikation och ibland tillfälliga lösningar som ramper eller alternativa ingångar. Inte glamoröst. Men nödvändigt.

Så undviker du de vanligaste misstagen

Det absolut vanligaste misstaget jag ser är att föreningar startar renoveringen innan tillstånden är på plats. De har hittat en bra entreprenör, priset känns rätt, och så vill man komma igång. Men utan startbesked riskerar man sanktionsavgifter som kan landa på tiotusentals kronor.

Det näst vanligaste? Att underskatta kulturmiljövärdet. Många föreningar i centrala Göteborg bor i byggnader som omfattas av varsamhetskrav – utan att veta om det. Ett enkelt samtal till stadsbyggnadskontoret hade sparat dem månader av tjafs i efterhand.

Mitt råd är okomplicerat. Börja med att kontakta kommunen. Ta reda på om byggnaden har något skydd. Anlita en kontrollansvarig tidigt. Och se till att stämman är med på tåget innan du beställer den första hinken färg. Då slipper du obehagliga överraskningar – och kan fokusera på det som faktiskt är roligt: att förvandla ett trött trapphus till något som får folk att le när de kommer hem.

7 okt. 2026