Miljöhänsyn vid hantering av borrkärnor och slam – det du behöver veta

Det där grå slammet som ingen pratar om

Du har säkert sett det. Den gråvita sörjan som rinner ut över asfalten när någon borrar i betong. Kanske har du till och med klivit i det på väg till jobbet. Men har du tänkt på vad det egentligen innehåller? Borrkärnor och slam från håltagning är inte bara skräp – det är ett miljöproblem som förtjänar mer uppmärksamhet än det får.

Betongslam har ett extremt högt pH-värde. Vi pratar om pH 12-13, alltså starkt basiskt. Häller du ut det i en dagvattenbrunn eller låter det rinna ner i en bäck kan det slå ut vattenlevande organismer på nolltid. Fiskar, grodor, insektslarver. Allt dör. Och ändå ser jag fortfarande entreprenörer som spolar ner slammet rakt i avloppet utan att blinka.

Vad säger lagen egentligen?

Kort svar: ganska mycket. Miljöbalken ställer tydliga krav på att verksamhetsutövare – alltså den som borrar – ska minimera miljöpåverkan. Det gäller oavsett om du gör ett enda hål i en villavägg eller borrar hundra hål i en industrifastighet. Ansvaret ligger på den som utför arbetet.

Men det stannar inte där. Kommunernas miljökontor har egna riktlinjer. Och de varierar. Vissa kommuner är stenhårda, andra mer tillbakalutade. Poängen är att du inte kan anta att reglerna ser likadana ut överallt. Vid håltagning i Nyköping nära vattendrag är det särskilt viktigt att borrkärnor och slam samlas upp korrekt för att förhindra att förorenat vatten rinner ut i naturen.

Faktum är att Nyköpingsån och dess biflöden gör att hela området kring centrala Nyköping kräver extra vaksamhet. Rinner slammet ner i dagvattensystemet hamnar det till slut i ån. Och därifrån ut i Östersjön.

Borrkärnor – inte bara betongbitar

Folk tänker ofta att borrkärnor bara är cylinderformade betongbitar. Harmlösa. Men det beror helt på vad du borrar i. Äldre betong kan innehålla PCB. Fasadmaterial kan ha asbest. Och i industribyggnader finns ibland tungmetaller inbäddade i konstruktionen efter årtionden av verksamhet.

Det betyder att borrkärnorna i sig kan vara farligt avfall. Du kan inte bara kasta dem i en container och skicka iväg dem till närmaste deponi. De måste analyseras. Klassificeras. Och hanteras därefter.

Jag har sett fall där entreprenörer slängt borrkärnor från 60-talsbyggnader rakt i blandavfallet. Det är inte bara olagligt – det är direkt farligt. PCB bryts inte ner i naturen. Det anrikas i näringskedjan. Och till slut hamnar det på din tallrik via fisken du åt till middag.

Praktiska lösningar som faktiskt fungerar

Okej, nog med skrämselpropaganda. Vad gör man rent praktiskt?

Första steget är uppsamling vid källan. Moderna håltagningsmaskiner har vakuumsystem som suger upp slammet direkt vid borrhålet. Det samlas i en behållare som sedan kan tömmas kontrollerat. Enkelt. Effektivt. Och det sparar dessutom tid på städning efteråt.

Men alla har inte den utrustningen. Då fungerar det utmärkt med en enkel slamuppsamlare – en ring runt borrhålet som leder slamvattnet till en hink eller tunna. Billigt och praktiskt. Det kräver bara att man faktiskt bryr sig tillräckligt för att sätta upp den.

Borrkärnorna i sig ska sorteras separat. Ren betong utan föroreningar kan ofta krossas och återanvändas som fyllnadsmaterial. Det är faktiskt ett bra exempel på cirkulär ekonomi i praktiken. Men – och det här är viktigt – bara om du vet att materialet är rent. Annars gäller provtagning först.

Slamvattnet – den underskattade boven

Slamvattnet är det som oftast hamnar fel. Det är lätt att förstå varför. Det ser ju bara ut som smutsigt vatten. Men skenet bedrar.

Förutom det höga pH-värdet kan slamvattnet innehålla krom, nickel och andra tungmetaller beroende på vad som borrats igenom. Armering i betong rostar och frigör järn och mangan. Och om du borrat genom en målad yta kan färgrester med bly följa med i slammet.

Den bästa hanteringen? Låt slamvattnet sedimentera i en behållare. Slammet sjunker till botten. Vätskan ovanför kan sedan pH-justeras med syra – vanlig ättika fungerar i nödfall för små mängder – innan den släpps till avloppet. Men kolla alltid med kommunens VA-avdelning först. De kan ha specifika krav på vad som får släppas i avloppssystemet.

Varför det här spelar roll på riktigt

Jag vet att det kan kännas överdrivet. Ett borrhål. Lite slam. Vad spelar det för roll i det stora hela? Men tänk på volymen. Tusentals håltagningar görs varje dag i Sverige. Varje dag. Om bara hälften av dem hanterar sitt slam slarvigt pratar vi om enorma mängder förorenat vatten som når våra vattendrag årligen.

Och det handlar inte bara om miljön. Det handlar om professionalitet. En seriös håltagningsfirma tar hand om sitt avfall. Punkt. Det är en kvalitetsmarkör som kunder i allt högre grad frågar efter. Byggherrar med miljöcertifierade projekt – BREEAM, Miljöbyggnad, Svanen – kräver dokumentation på avfallshanteringen. Kan du inte visa att du hanterat slammet korrekt får du inte jobbet nästa gång.

Så gör rätt från början. Samla upp slammet. Sortera borrkärnorna. Dokumentera hanteringen. Det tar kanske tio minuter extra per jobb. Men det gör skillnad – både för naturen och för din verksamhet.

23 sep. 2026